Enbart positiva nyheter i amerikansk tidning
MESA (AP) Vem har sagt att tidningarna aldrig innehåller några goda nyheter?
Tidningen Tribune i Arizona överraskade sina läsare i Scottsdale genom att bjuda på enbart positiva och goda nyheter. Tidningen ändrade till och med sitt namn under dagen till Good News Tribune.
I dagsnumret berättades bland annat om framsteg staden gjort om återanvändning och att kranvattnet smakade bättre än någonsin.
Tidningen hade på förstasidan främst Arizonas toppnyhet för dagen, som var positiv - att delstatens högsta domstol fastställt en ny finansplan för skolbyggnation med jämnare fördelning mellan rikare och fattigare distrikt.
Alla sidor, ekonomi- sport- och utrikes- liksom featureartiklar såg allt från den ljusa sidan. "Alla ombord klarade sig undan brand på lyxkryssare" löd exempelvis den positiva rubriken till artikeln om fartygsbranden utanför Miami.
- Det samhälle vi dagligen rapporterar om ser ut att vara fullt av mord, ond bråd död, olyckor och elände. Men vi vet alla att sådant är inte livet för den stora majoriteten av oss, sade tidningens chefredaktör Alan Geere.
Fast han medgav att "den här upplagan med bara positiva nyheter var den jobbigaste uppgift våra reportar, redigerare och redaktörer någonsin haft".
I boken "Den svenska journalistkåren", (2007) utgiven av Göteborgs Universitet och sammanställd av professor Kent Asp, presenteras ett antal undersökningar av journalisternas levnadsvanor och politiska och ideologiska sympatier.
Journalisters åsikter har jämförts med allmänhetens åsikter i ett antal frågor i diverse olika ämnen.
Resultatet blev att genomsnittsjournalisten kommer från den övre medelklassen, har svensk bakgrund och bor med en sambo i lägenhet i en storstad, de flesta i Stockholm. Den genomsnittlige journalisten går oftare ut på restaurang eller pub. 71 procent av journalisterna dricker alkohol minst en gång i veckan jämfört med 39 procent av allmänheten.
Journalisterna är mer positiva till buddismen än kristendomen. 25 procent är uttalat negativa till den kristna tron, medan 9 procent av allmänheten är det.
67 procent av journalisterna stödjer Vänsterblocket. Allra mest vänstersympatier har de journalister som bevakar politik och samhälle. Där föredrar 73 procent vänstern.
Begreppet "mediavänstern" är alltså inte någon myt.
I en artikel i Världen idag (12/12 2007), skriven av Kjell Broberg ställs frågan vilket förtroende allmänheten har för journalister. En av de stora dagstidningarna ställde just den frågan på sin hemsida. Svaret blev att 95 procent inte litade på journalister."
Eftersom tidningen Aftonbladet anses som en av de mer vänstervridna dagstidningarna som har lägst förtroende och tillförlitlighet genomförde YakiDa en bild- och textstudie över hur en modern nyhetstidning försöker skapa egen opinion och hur tidningens egna ideologi styr utformningen av nyheterna. Speciellt i en sådan känslig situation som just ett riksdagsval. Därför genomförde YakiDa en valstudie inför riksdagsvalet 2010.
Innan valet:
Tidningen Aftonbladet var särskilt intressant eftersom tidningen innan valet konstruerat ett angrepp på riksdagsmannen Littorin. Angreppet på Littorin får anses konstruerat eftersom chefsredaktören Lena Melin uppgav i media att de inte hade publicerat uppgifterna om tidningen bara hade fått dementier om att uppgifterna var felaktiga. Dessa dementier hade tidningen fått, dels av Littorin själv och dessutom av hans pressekreterare. Mot bakgrund av Lena Mellins osanna uppgifter får händelsen ses som ett riktat angrepp på demokratin.
Genom att sedan studera hur tidningen valde att exponera och beskriva de olika partiernas representanter framkom att Aftonbladet hade en medveten avsikt att exponera fotografier och repotage till oppositionens fördel och den sittande regeringens nackdel.
Bild och textstudien av Aftonbladet förstasida genomfördes kontinuerligt under de tre sista dagarna från den 17 september framtill sista röstdatum den 19 september 2010. Särskilt dagen innan valet, den 18 september, intensifierade Aftonbladet en positiv exponeringen till oppositionens fördel. Den negativa bildexponeringen av oppositionen upphörde två dagar innan valet.
Till detta skall läggas, att Aftonbladet använde särskilda uttryck för att kraftfullt beskriva och förstärka den negativa bilden av regeringen. Några exempel var:
- Reinfeldt flyr
- Folkstorm
- Attacker mot sjukförsäkringarna
- Sjuka Annika - Reinfeldts mardröm
- Superjämt
- Attacken mot folkhemmet
- Folket kan ändra sig
- Just nu - "Mona röstar".
Den enda negativa om Mona Sahlin som skrevs var - "Hon kanske ska ta exempel som är sanna". Denna text var dessutom placerad långt ner på hemsidan.
Resultatet av Aftonbladets valkampanj för att påverka läsarna inför valets sista dag visade att:
Alliansen beskrevs negativt 19 gånger jämfört med bara 4 gånger för oppositionen. Däremot beskrevs oppositionen positivt 54 gånger mot bara 13 gånger för alliansen.
Efter valet:
Fördelningen av positiva foton och text för de olika politiska blocken återgick efter valet till en balanserad nivå. Aftonbladet fortsatte ändå sin egna politiska kampanj och genomförde ett konstruerat bedrägeriförsök för att lura läsarna att tro att folkvalda representanter från Sverigedemokraterna skulle vara villiga att ta emot mutor. Försöket avslöjades och Aftonbladet polisanmäldes.
Efter det misslyckade mutförsöket inleder Aftonbladet ett samarbete i ett flertal artiklar med en kriminell organisation där folkvalda representanter på olika sätt hotas till döden i tidningen. Budskapet är att de folkvalda representanterna skall lämna politiken. Annars ....
Så styr och påverkar vänstermedia landet Sverige år 2010.
Och det kanske beror på att svenska journalister inte tränat sig i att skriva positiva nyheter, som sina amerikanska kollegor ?
Läs mer om kriminella ligor, >>>
Läs mer om lögnen, >>>
Källor:
http://www.aftonbladet.se/nyheter/9807/22/telegram/utrikes2.html
http://www.varldenidag.se
http://www.aftonbladet.se
http://www.politisktinkorrekt.info
