Från tidningen www.dn.se. Debattartikeln har plockats bort från nätet men återges därför på www.yakida.se.

Unik studie:

		Feministisk myt om situationen i arbetslivet, anser forskare: Det är en feministisk myt att det är kvinnor som utför jobben med låg status. I själva verket är det männen som dominerar stort i lågstatusyrken. Det är dock sant att yrken med hög status domineras av män _ men kvinnornas andel i högstatusjobben är underskattad: 80 procent av psykologerna, 63 procent av apotekarna och 53 procent av revisorerna är exempelvis kvinnor. Också i de flesta yrken med mellanstatus dominerar kvinnor. Det skriver forskaren Pal Orban. Han stöder sig på en undersökning vid sociologiska institutionen på Göteborgs universitet. Man brukar säga att om någon upprepar ett argument tillräckligt många gånger så uppfattas så småningom argumentet som fakta. Detta gäller också vissa feministiska argument om jämställdhet. I debatten om jämställdhet talar många feminister ofta om hög- och lågstatusyrken.

Feministerna klargör dock sällan vilka arbeten som hör till låg- respektive högstatusyrken, och de klargör inte heller gränserna mellan dessa två statusgrupper.

Oftast exemplifieras lågstatusyrke med de yrken där huvudsakligen kvinnor arbetar, till exempel sjuksköterska eller sjukvårdsbiträde, och högstatusyrken som yrken där huvudsakligen män arbetar, till exempel läkare eller civilingenjör. Dessa argument ligger sedan till grund för en slutsats om kvinnors situation på arbetsmarknaden, där kvinnoyrkenas låga status leder till att kvinnor har låga löner och att kvinnor har svårt att göra karriär.

Politiker och fackföreningar tycks har accepterat dessa argument som sanna fakta, och många politiska åtgärder för att förbättra kvinnornas situation i förhållande till männen på arbetsmarknaden utgår från sådana fakta.

Med anslag från Riksbankens jubileumsfond genomför vi vid sociologiska institutionen i Göteborg en omfattande undersökning om olika yrkens status. Undersökningsresultatet bekräftar inte feministernas argument. Det visar snarare en helt annan verklighet, och därför anser jag att man borde ändra på argumentation.

Vi (Lars Hansen, Pal Orban och Lennart Svensson) valde ut 100 yrken i undersökningen, och vid urvalet beaktade vi att undersökningen skulle omfatta många olika yrken. Det handlar dels om nya yrken, till exempel inom informationsteknik, dels om yrken från olika samhällssektorer. Vi ville också kunna göra en jämförelse med en liknande undersökning som genomfördes på 1950-talet.

Eftersom det var orealistiskt att anta att en respondent skulle kunna rangordna hundra yrken har vi grupperat yrkena i fyra grupper. Varje grupp omfattar fyrtio yrken. Tjugo utvalda yrken ingår i varje grupp och tjugo speciella yrken ingår i någon av dessa fyra grupper. Statistiska centralbyrån har genomfört datainsamlingen. Statistiker har dragit ett obundet slumpmässigt urval på tre tusen personer, har delat in stickproven i fyra grupper och låtit varje grupp rangordna fyrtio yrken på en skala 1 till 9.

Bortfallsfrekvensen i undersökningen är relativt hög, 35 procent, men i dag måste man tyvärr räkna med så hög bortfallsprocent. Det är svårt att få en del respondenter att besvara frågor.

Det första resultatet, själva rangordningen av yrkena, väckte stor uppmärksamhet och många tidningar har redan publicerat dessa resultat. Av praktiska skäl är det svårt att redovisa resultatet här igen, det kräver för stort utrymme.

Sedan dess har jag har vidarebearbetat det insamlade materialet. En åtgärd var att ytterligare samla in data om könsfördelningen för olika yrken. Det var ingen lätt uppgift på grund av att det saknas officiell statistik över könsfördelningen inom olika yrken. Fackföreningar och branschorganisationer har inte heller alltid statistik om könsfördelning inom olika yrken, och även om dessa data finns kan uppgifterna härstamma från olika år.

Genom att studera lönestatistisk årsbok från Statistiska centralbyrån och tala med fackföreningar samt företrädare för branscher i olika sektorer lyckades jag dock finna vissa mönster. Trots att en sådan datainsamling kan vara behäftad med vissa brister är jag övertygad om att det insamlade datamaterialet ger en god bild av könsfördelningen inom olika yrken.

Ett sätt att bearbeta vårt datamaterial är att dela in de 100 yrkena i tre statusgrupper: hög status, mellanstatus och låg status. Det finns två möjligheter att göra denna indelning. En möjlighet är att dividera de hundra yrkena med tre och sedan placera yrken med rang 1-34 i en högstatusgrupp, yrken med rang 35-66 i en mellanstatusgrupp och slutligen yrken med rang 67-100 i en lågstatusgrupp. En annan möjlighet att konstruera statusgrupper är att utgå från yrkenas medelvärde på rangskalan. Enligt den senare metoden skulle en högstatusgrupp omfatta 36 yrken och en mellanstatusgrupp och en lågstatusgrupp omfatta 32 yrken. Vi kan alltså konstatera att skillnaderna inte är speciellt stora beroende på vilken metod man väljer att skapa statusgrupper.

Ingen av dessa metoder att skapa avgränsade statusgrupper är invändningsfri eftersom man alltid kan ifrågasätta de yrkens status som ligger nära statusgränserna, om övergången från en statusgrupp till en annan är rätt etcetera. Men sådana problem är oundvikliga eftersom varje indelning inkluderar gränsövergångar.

Utifrån denna indelning har jag analyserat i hur många yrken kvinnor dominerar inom varje statusgrupp och i hur många yrken kvinnornas andel är mellan 50 och 35 procent enligt båda metoderna. Det visade sig att resultatet från metoden att skapa statusgrupper genom en enkel aritmetisk fördelning - dividera 100 med 3 - gav resultatet att något färre yrken med kvinnodominans hamnar i högstatus- och i mellanstatusgrupp. Jag har därför valt att redovisa resultaten här utifrån detta alternativ för att ingen skall tro att jag vill försköna verkligheten. Vad visar då undersökningsresultaten?


Undersökningen visar att i fem av de trettiotre högstatusyrkena dominerar kvinnor. Kvinnornas andel i psykologyrket är 80 procent, i veterinäryrket 65 procent, i apotekaryrket 63 procent, i tandläkaryrket 58 procent och i revisorsyrket 53 procent.

I tolv yrken varierar kvinnornas andel mellan 36 och 50 procent. Kvinnornas andel i reklamyrket (art director) och bland personalchefer är 50 procent, bland journalister 48 procent, statsråd 47 procent, civilekonomer 43 procent, filmproducenter 39 procent, programledare på tv 39 procent, skådespelare 44 procent och bland skattedirektörer 36 procent.

Resultatet visar att män faktiskt dominerar i högstatusyrken, men också att kvinnornas andel tycks vara underskattad i debatten. Av de trettiotre yrkena med hög status dominerar kvinnorna i fem, och i tolv andra yrken är kvinnornas andel relativt hög.

Ett överraskande resultat är att i de flesta yrken med mellanstatus dominerar kvinnor. Av de trettiotre yrken som ingår i undersökningen dominerar kvinnor i nitton. Utöver detta är könsfördelningen jämn i ett yrke, nämligen kronofogde. Kvinnornas andel bland kriminalvårdare och guldsmeder är 43 respektive 38 procent.

Den mest intressanta frågan är vilket kön som dominerar yrken inom lågstatusgruppen, där många politiker och feministiska forskare verkar ha uppfattningen att kvinnorna dominerar. Förutom problem med att få fram uppgifter om könsfördelning i ett yrke som till exempel "gatuköksbiträde", har jag lyckats att få fram uppgifter i de resterande trettiotvå yrkena. Det visar sig då att i tjugo av de trettiotvå yrkena med låg status dominerar män, och endast i tolv av dem dominerar kvinnor.

Samtliga som till exempel arbetar som sophämtare är män, bland hamn- och vägarbetare och fiskare är 99 procent män, bland lokförare, landsvägsbusschaufförer, fastighetsskötare och bilreparatörer är 95 procent män medan 90 procent av skogsarbetarna är män. Lägre andel men ändå en stor majoritet män finns bland väktare och taxichaufförer (84 procent), lantbrukare (79 procent), vaktmästare och bilmontörer (77 procent), parkarbetare och metallarbetare (74 respektive 73 procent).

Bland bagare och matroser är runt två tredjedelar män (67 respektive 65 procent), medan brevbärare och biljettkontrollanter till drygt hälften består av män (båda 55 procent). I övriga tolv yrken i lågstatusgruppen är det kvinnor som dominerar.

Sammanfattningsvis visar undersökningsresultaten att argumentet att kvinnoyrken är typiska lågstatusyrken inte håller, eftersom män dominerar de flesta yrken med låg status. Enligt undersökningen är de typiska kvinnoyrkena mellanstatusyrken. En annan tydlig slutsats som kan dras av undersökningen är att det är män som dominerar de flesta högstatusyrken, men undersökningen visar också att kvinnornas andel i dessa yrken verkar vara underskattad.

Pal Orban

Artikeln publicerades 28 februari 2003 på www.dn.se

Källa: http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=572&a=113198&previousRenderType=2

Uppdaterad 2011-06-08

			Redaktör och ansvarig utgivare: John Johansson yakida@telia.com www.yakida.se