Detta verkade konstigt, tyckte några, eftersom Monica Antonsson var ju ändå nominerad till guldspaden.

En av Kulturbloggens krönikörer mailade därför till Monica Antonsson och undrade hur det egentligen förhöll sig. En vänlig dialog som Monica snabbt skapade till en spydig och aggressiv konflikt och hotade krönikören med polisanmälan.

På Kultturbloggen undersökte man saken vidare och publicerade 13 april 2009 en redogörelse över vad olika personer inom bokbranchen svarade:

Ann-Marie Skarp, Förlagschef:

		"Jag blev informerad av en privatperson om Monica Antonssons påstående i förra veckan och kunde under stigande häpnad läsa vad hon skrev i sin blogg. Jag kan försäkra dig om att det inte finns det minsta korn av sanning i anklagelsen. Självfallet skulle vi aldrig komma på tanken att försöka påverka våra återförsäljare. Vi har också talat med den utpekade butiken, Akademibokhandeln i Uppsala, som blev lika överraskade som vi. Den enda förklaring vi kunde komma på var att de flesta böcker ju plockas bort från butikerna medan den årliga rean pågår, så sker med Piratförlagets böcker lika väl som med andra förlags böcker.? Jag kan bara beklaga att Monica Antonsson inte tog kontakt med mig innan hon tog till orda, vilket jag alltså här kan bekräfta att hon inte gjort."

Kaj Eklund, Akademibokhandeln Gränby:

		"Vi har aldrig haft hennes bok under disk utan den har stått exponerad i hyllan hela tiden. Vi gjorde en liten extra skyltning på en gavel av hennes bok i januari när debatten var som störst. Vi har alltså gjort det diametralt motsatta till vad Monica Antonsson påstår. Hon har inte varit i kontakt med någon i vår affär."

Samma krönikör hade tidigare genomskådat Monica Antonsson och reflekterat över detta den 12 december 2008 i en artikel med rubriken "Tillåtet gå över lik för att misskreditera Liza Marklund".

I artikeln beskrivs Monica Antonsson:

		"Antonsson beter sig som värsta sensationsjournalist och är klumpig och helt hjärtlös i det här fallet ju. I princip spelar det ingen roll om Mia bett henne att få fortsätta vara anonym. Vem som helst med något i skallen förstår väl att en person som lever under skyddad identitet inte vill träda fram offentligt med sitt nya namn och bostadsort."

Monica själv svarade i sin blogg, på Mia:

		"Jag undrar om inte Mia med sin JK-anmälan har startat Sveriges största skattjakt på sig själv. Alla som läser "Mia - Sanningen om Gömda" eller för all del vilken som helst av Gömda-böckerna kommer antagligen att försöka identifiera henne nu. Och med tanke på att hon inte har något sekretesskydd i USA är det faktiskt inte så svårt. Med bara min bok och blogg går det inte.?

Det var istället Monica som låg bakom så att fotografierna på Mia spreds på internet och därmed såg till att Mias identitet röjdes. Se bevis HÄR och HÄR.

Krörnikören uppmärksammar läsarna på det som var en av kärnfrågorna mellan de båda böckern och som uteblev i debatten. Hon skriver:

		"Fegt på något sätt väl? Mia är ju den som är utsatt, oskyddad. Om hon nu protesterar mot att få sin identitet röjd får hon skit för att hon protesterar" ..... ..."Men aldrig att jag trott att berättelsen i Gömda skulle vara en enda kvinnas berättelse rakt igenom. Det är ju vad litteratur går ut på, att smälta samman olika människors liv och berätta om dem i ny form, mer koncentrerad och fokuserad och med dramatiska verktyg. Så vad är grejen egentligen med att göra en bok om en bok?........ ...."och om det nu ska göras en bok som granskar Liza Marklunds bok, varför utsätta Mia för fara? Av ren och skär medmänsklighet borde identiteten aldrig röjts. Det verkar vara tillåtet att gå över lik för att misskreditera Liza Marklund." Surt sa räven, eller den svenska avundsjukan?