Vikingatiden: Äktenskapet var huvudsakligen en angelägenhet för familj och släkt. Förhandlingar om äktenskap inleddes med ett sändebud till den andra familjen och om svaret var positivt blev det en fest. En fest skulle helst firas i en vecka och under dennna tid bestämdes om brudens hemgift, det som hon skulle föra med sig in i äktenskapet medans brudgummen skulle ställa upp med motsvarande brudgåva.

Under denna tid var det heller inte ovanligt med bihustrur, frillor eller följekvinnor som de också kallades. Något som den första frun var tvungen att foga sig i. Skilsmässor förekom, både från kvinnan och mannens iniativ.

Kristendomen: Äktenskapet var ett av den katolska kyrkans sju sakrament, en helig handling, som fodrade kvinnans medgivande. Kyrkan krävde också att mannen skulle hålla sig till en kvinna livet ut och därmed blev bihustrur och skilsmässor omöjliga.

Medeltiden: Kyrkan blev mer sexualfientlig och äktenskapet var ont. Istället förespråkades Celibat. Att leva som munk eller nunna var idealet. Omkring år 1300 stadgas det krav i Östgötalagen att brudpar skulle vigas vilket skulle ske utanför själva kyrkan. Framför dörren välsignades vigselringen som brudgummen först trädde på tummen, sen pekfingret och sist långfingret - " I Faderns, Sonens och den helige Andes namn". Det skulle ändå ta flera hundra år innan det blev till en lag.

1500-1600 talet: Nu blev det meningslöst att leva i Celibat och Martin Luther (en munk från Tyskland) förespråkade äktenskapet. Detta medförde att sex utanför äktenskapet blev absolut förbjudet. I princip var det dödsstraff för hor, blodskam och tidelag. Äktenskapet var nu även att betrakta som en arbetsöverenskommelse där båda man och kvinna måste bidra med sin del av lasset.

1686 års kyrkolag deklarerade att fästning följd av samlag skulle gälla som äktenskap - även utan vigsel. Först i lagen från år 1734 blev vigseln ett absolut krav, men den man som på bröllopsnatten upptäckte att hans fru inte var oskuld , hade rätt att genast skilja sig. Nu blev det också staten istället för kyrkan som skulle besluta om skilsmässor, även om det fortfarande var mycket svårt att genomföra.

Enligt 1686 års kyrkolag måste blivande brudpar visa sina kristendomskunskaper. Kunde de inte Luthers lilla katekes fick de förbli ogifta.

Under senare delen av 1700-talet började människor helt enkelt flytta ihop om de fattade tycke för varandra och nu börjar "Kärleken" som begrepp göra sig gällande.

Under 1800-talet förändrades äktenskapet. I 1811 års kyrkohandbok förändrades vigselformuläret så att kvinnan inte längre skulle vara "undergiven" sin man utan istället "tillgiven". I samband med detta så skapades bilden av kvinnan som det svaga könet där hennes plats var i hemmet medans mannen skulle slita ihop familjens brödföda. Deras olika egenskaper skulle komplettera varandra och mannen blev familjeförsörjare. Kvinnan var ekonomiskt beroende av mannen och omyndig.
Detta medförde nya problem och hos kvinnor i högre samhällsklasser upptäcktes nervösa symptom på grund av undersysselsättning som betecknades som "hysteri", enligt diagnos hos läkare. Författarinnan Karin Johannisson kallar i sin bok "Den mörka kontinenten" perioden mellan 1870 och första världskriget för "Hysterins guldålder".

Redan nu börjar manliga författare som Henrik Ibsen och August Strindberg kritisera det borgerliga äktenskapet som bland annat blir kallat för "bekväma kvinnors försörjningsanstalt".

År 1845 Lika arvsrätt för kvinnor och män.

År 1858 Ogift kvinna över 25 kan få bli myndig efter domstolsbeslut. Gifter hon sig blir hon åter omyndig.

År 1859 Kvinnor får rätt att inneha vissa lärartjänster.

År 1862 Mannens lagstadgade rätt att "aga" sin hustru avskaffades.

År 1870 Kvinnor får rätt att ta studenten som privatister.

År 1872 Myndig kvinna fick rätt att bestämma vem hon vill gifta sig med.

År 1874 Gift kvinna får rätt att bestämma över sin egen inkomst.

År 1884 Ogift kvinna blir myndig vid 21 års ålder.

År 1894 skriver författaren Ruth Smythers (England) om hur gifta kvinnor ska hantera sina sexliv. Och ju mindre sex desto bättre.

1900-talet: Vid sekelskiftet var det nu så vanligt att folk flyttade ihop utan vigsel, att det kallades för "Stockholmsäktenskap" eftersom det var så vanligt i huvudstaden. Under början av 1900 talet kämpade kvinnorörelsen för att ge kvinnan mänskliga rättigheter och ett av kraven var att kvinna skulle få möjlighet att lämna mannen. Det var möjligt innan, men mycket krångligt.

År 1905 startade i Stockholm den första livsmedelbutiken av kvinnor som bara tillät kvinnliga kunder. Män var inte tillåtna att handla i affären. Efter 10 år hade butikskedjan vuxit till fem affärer och hade över 3.000 medlemmar och föreningen kallade sig för "Svenska hem". De gav också ut den första konsumenttidningen i Sverige.

År 1916 införlivades Svenska hem med Konsumtionsföreningen i Stockholm och efter några år var alla affärsföreståndre män.

År 1907. Rösträtten till Andra kammaren införs i Sverige för män över 24 år. Systemet ändras från majoritetsval till proportionella val.
Reformen träder dock i kraft först 1909, eftersom det är en grundlagsändring, som måste antas två gånger, med ett val emellan. Innan år 1907 hade varken alla män eller kvinnor rösträtt.

År 1910 Preventivmedel förbjöds i lag

År 1915 avskaffades den lagstadgade morgongåvan som hade hängt med sedan forntiden som en ekonomisk försäkring till kvinnan.

År 1918 fick män en demokratisk representation i riksdagens första och andra kammare och kunde nu rösta likvärdigt.

År 1919 blev en gift kvinna förklarad myndig och fick rösträtt.

År 1921 blev den kvinnliga och manliga rösträtten fullt genomförbara då val hölls. Gift kvinna fick rätt att ta jobb utan makens medgivande.

År 1922 De första fem kvinnorna väljs in i riksdagen.

Under 1920 talet kom den sexuella attraktionen att ses som en viktig komponent till ett perfekt äktenskap, fast könsuppdelningen bestod. Kvinnan stannade hemma vid spisen och mannen gick till jobbet som familjeförsörjare.

År 1931 Moderskapsförsäkringen införs.

År 1933 Regler som hindrat kvinnor från att bli domare avskaffades.

År 1935 Lika folkpension införs.

År 1937 Kondomer fick säljas som sjukvårdsartiklar.

År 1939 blev det förbjudet att avskeda en kvinna på grund av havandeskap, förlossning eller giftermål.

År 1947 Ett principbeslut antogs om att kvinnor och män ska ha lika lön för lika arbete om de jobbar inom staten. Barnbidrag infördes.

År 1947 Första kvinnan in i regeringen, Karin Kock.

År 1950 Båda föräldrarna blir förmyndare för barnet.

1950-talet präglades av hemmafruns årtioende och kvinnor kommer mer och mer ut på arbetsmarknaden.

År 1958 fick kvinnor bli präster.

Under 1960-talet förändrades allt i grunden och debatten i media var intensiv. Sambolivet blev mer utbrett och det romantiska idealet fick stark konkurrens av "samlag för vänskaps skull".

År 1964 P-piller godkänns i Sverige.

År 1962 Sverige skrev på ett internationellt avtal om att genomföra lika lön för kvinnor och män med lika arbete.
Våldtäkt förbjöds även inom äktenskapet.

År 1969 Grundskolan får en ny läroplan. Skolan bör verka för jämställdhet. Året senare detsamma för gymnasieskolan.

Under 1970-talet avskaffades sambeskattningslagen vilket medförde att hemmafruns ekonomiska roll minskades. Däremot blev det mer trendigt att gifta sig igen.

År 1970 Försäljningen av kondomer släpps fri i Sverige.

År 1973 Könsdiskriminering förbjöds på statliga arbetsplatser.

År 1975 infördes "Fri abort".

År 1978 Sveriges första kvinnojourer bildades: AKH, Alla Kvinnors Hus, i Stockholm och Kvinnohuset i Göteborg.

År 1979 Svenskan Eija-Riita Eklöf-Berliner-Mauer gifter sig med Berlinmuren, >>>.

År 1979 Rätt till sex timmars arbetsdag för småbarnsföräldrar.

1980-talets största händelse var att myndigheten Jämo bildades med syfte att övervaka jämställdhetslagen. Inom forskningsvärlden börjar man nu också tala om begreppet "Genus".

År 1980 Lag mot könsdiskriminering i arbetslivet införs. Jämställdhetsavtal för kommuner och landsting införs. Grundskolan får en ny läroplan ska verka för jämställdhet mellan könen.

År 1982 Förbud mot könsstympning av kvinnor infördes.

År 1982 All kvinnomisshandel faller under allmänt åtal. Förbud mot pornografiska föreställningar på offentlig plats. ATP poäng för vård av barn under tre år.0 Statliga bidrag till kvinnoorganisationer

År 1983 blev militära tjänster tillgängliga för kvinnor.

År 1984 ROKS bildas.

År 1985 arbetade 44% av kvinnorna deltid medan bara 5% av männen, och år 1986 arbetade kvinnor 32 timmar i veckan. På Apoteksbolaget till exempel var 75 % av alla tjänster deltidjobb.

1985 startar Kvinnofolkhögskolan (>>>) i Göteborg där all undervisning har ett genusperspektiv. Skolan drivs av kvinnor för endast kvinnor och ger eleverna gymnasiekompetens.

År 1985 Karin Söder, centerpartiet, blir Sveriges första kvinnliga partiledare.

1987 startade Långholmens folkhögskola (>>>) och ansvarig för skolan är LO-distriktet i Stockholm. Skolan ges allmäna baskurser för tjejer som vill utveckla sina möjligheter att ta del i samhällsdebatten.

År 1987 Ny särskild lag om sambos gemensamma hem, sambolagen.

År 1988 Riksdagsbeslut om femårig nationell handlingsplan för jämställdhet. Lagen om målsägandebiträde. Lagen om besöksförbud.

År 1991 Ingegerd Troedesson blir riksdagens första kvinnliga talman.

År 1992 Ny jämställdhetslag.

År 1998 Nya lagar om mäns våld mot kvinnor – Kvinnofridslagstiftningen.

År 1999 Förbud mot köp av sexuella tjänster. (Sexköpslagen).

Fortsättning på nutida jämställdhetsutveckling, läs här >>>

Internationell och historisk återblick på kvinnosynen, läs här >>>

Tillbaka till Genusvetenskapligt iniativ >>>

Källa:
Populär historia 4/2008
www.jamombud.se