"Vallentunaligan - Näthatare

På nätet kan din framtid stå på spel. Om du är godtrogen och litar på att folk talar sanning eller att de utgör sig för att vara en viss person på nätet kan du ha otur och få hela din framtid förstörd av näthat. Vill det sig riktigt illa kan andra människor bygga upp en falsk bild av dig på nätet. Ett exempel är att någon skriver saker och utger sig för att vara du. Det har hänt de stackare som råkat komma i Vallentunaligans väg.

Vallentunaligan är en grupp kvinnor och män som påstår sig stå för feminism. I själva verket är de en av de mest våldsamma och kriminella grupper som finns på internet.

Företag och privatpersoner utsätts nu på internet för näthat, förföljelse och utpressning av både anonyma men även av namngivna personer som ingår i kriminella ligor. Allting pekar mot att det är små kriminella grupper som ligger bakom det mest avancerade nätstalking och omfattande näthat på internet. Vallentunaligan är en av dessa grupper.
Vallentunaligan är dessutom en "Pedofilliga" - de som hänger ut människor på internet som pedofiler. Enligt en mediaundersökning jag gjorde från år 2011 så är bloggaren och frontfiguren Monica Antonsson den ledande i Sverige med att hänga ut människor som pedofiler och i samband med detta försöka med utpressning.

Vallentunaligan är också den enda kända grupp av näthatare som man vet har försökt beställa mord och faktiskt försökt att döda.

De nya kriminella grupperingarna har rykte om sig att hålla på med att attackera människors framtidsutsikter genom spridning av falska uppgifter och utpressning. Vallentunaligan har länge gjort sig skyldiga till liknande fall tidigare och blivit kända för att sprida falsk propaganda. Människor har berättat hur de drabbats av att Vallentunaligan förföljer och trakasserar dem. I dag har skinheadsen ersatts med nätpirater, men syftet är i grunden detsamma: att tysta och skrämma kritiker. Och där är Vallentunaligan en av de främsta piraterna med sina identitetskapningar..

YakiDa lyckades tränga in i verksamheten och kunde se att att man samlades kring bloggaren och journalisten Monica Antonsson olika hatbloggar fungerade som plattform för vidare kriminella aktiviteter. Det här är en journalistisk granskning av ett stort och nytt fenomen. Yakida grävde fram högoktanigt, journalistiskt material och hjälpte även de anonyma näthatare att komma ut ur garderoben - med eller mot deras vilja. Det gäller att synliggöra den anonyma hatkulturen, men även av att förstå den. Det är anonymiteten i bloggarna som gör näthat, den hatiska kulturen möjlig, som har kunnat bygga upp den här världen av utpekanden med falska anklagelser, upptrissanden och hot.

De anonyma näthatarna/nätpirater skyr ljuset. De är ute för att skada så mycket som möjligt men vill inte synas själva. De agerar på nätet i flockar som hetsar upp varandra till allt större illdåd.
De flesta av oss står i telefonkatalogen på Eniro och andra sajter. De flesta av oss deklarerar på nätet. Våra deklarationer är offentlig handling. Det mesta annat också. I Sverige är vi helt enkelt offentliga. Ingenstans i vårt samhälle agerar vi anonymt. Ärliga människor gör inte det.

Det är viktigt för den mentala hälsan i det här landet att sådana här nätpirater blir utredda. Det är inte "folket" som gör sina röster hörda på många nätsajter, utan en liten, extremt aktiv grupp med extrema åsikter.
Det groteska hatet från nätmobben är skrämmande, det är ett hot om att vi inte ska ta för mycket plats, då kan också vi drabbas. Som flera kända politiker, författare och debattörer har blivit.

Yakida har fokuserat på den lilla, lilla grupp som är centrala i näthatandet - Vallentunaligan. Egentligen är Vallentunaligan en liten sekt men som tar stort utrymme. De är organiserade och mycket aktiva anonyma näthatare som har tagit över en stor del av den offentliga debatten men som inte vågar framträda med namn och bild. Efter att ha sårat och förtalat sina medmänniskor å det grövsta leker de med barnen, lagar mat till familjen och umgås med grannen som om ingenting hade hänt.

Yakida lyckades också avslöja det aggressiva hatet mot pappor, politiker och män på nätet. Motreaktionerna har dock inte låtit vänta på sig på de anonyma hatsajterna. Och en liten, men högljudd, kör gör nu sitt yttersta för att sätta agendan också i de sociala medierna - ofta med inlägg från anonyma bloggar - ofta med olika mordhot. Men även dessa olika hot har kunnat spåras till i huvudsak till Vallentuna och Monica Antonsson. Det utlovas exempelvis hembesök och stölder av bil och båt. En annan av deras hatsajter har startat en nätinsamling för att få ihop pengar för att kunna genomföra trakasserier och stalking. Bloggarna har även uppmanat sina läsare att söka upp kritiska journalister i hemmet. När de hänger ut någon enskild fylls sedan sidan regelmässigt av en blandning av hat, stalking och inlindade hot mot personen i fråga. En mer detaljerad redovisning över näthatarna publiceras här i efterföljande kapitel i denna bok.

Frontfiguren för Vallentunaligan är den 70-åriga pensionerade journalisten Monica Antonsson som enligt min uppfattning är en av Sveriges värsta näthatare genom tiderna och det är också runt henne som de kriminella elementen samlas.
Monica Antonsson leder egentligen en sekt som styrs med hot, straff och belöning. Till sekten samlas ett antal personer med blandad grad av psykiska störningar. Någon har kraftig Borderline, några har svår ADHD, två är tablettmissbrukare med alkoholproblem och någon är så psykiskt sjuk att han står utanför hus i dagar och bara stirrar. Läs mer i kapitlet "Monicas sekt".

Sekten samlas i olika bloggar genom sitt intresse av bland annat barnpornografi. Flera av sektens medlemmar har ett uttalat pedofilt intresse och genom att dölja sitt egna pedofila intresse skapar gruppen olika "sidor" där andra oskyldiga pekas ut. På så sätt kan de dölja sin läggning men ändå få ge utlopp för sina känslor att skriva om t.ex barnpornografi.

					Bloggaren Monica Antonssons näthat visade att människor väljer att ta steget utanför internet, offrar sina liv för att döda sina motståndare.
		Monica Antonsson

Om man tillhör de tongivande i att sprida pedofilhat på nätet och falska anklagelser är ens identitet av uppenbart allmänintresse, eftersom man då är en opinionsbildare.
Till exempel bygger Monica Antonsson med sina vänner upp ett stort antal hatbloggar, falska facebook-sidor och sprider falsk information om företag eller människor. Det är också Monica Antonsson som var en av de ledande i Sverige med att hänga ut människor som pedofiler. Och som sådan opinionsbildare är hon av allmänintresse även om hon också publicerar uppmaningar om kriminella aktiviteter.

Vad som motiverar mig, är hur jag ser på samhällsutvecklingen och hur kommentatorsfälten i hatbloggarna får väldigt stort avtryck.
Ett syfte med Yakidas analys av Monica Antonsson och Vallentunaligan är att påvisa skillnaden mellan en fullt legitim politisk debatt där många självklart vill och får vara anonyma, jämfört med oacceptabla påståenden om att pappor är pedofiler och borde dö eller försvarstal för Anders Behring Breivik.

Jag varnar också folk för Monica Antonssons metoder. Det bör man väl göra när en person ständigt lämnar människor i ruin efter sig?
Monica Antonsson och Vallentunaligan hotar människor och därför är det som inskränker en person att känna att den inte kan tala fritt ÄR ett ingrepp mot yttrandefriheten. Att människor skräms eller hotas till tystnad ÄR ett hot mot yttrandefriheten.

Monica Antonsson har genom hot och utpressning försökt få Yakida att sluta skriva. Man måste förstå att om man går på en författare och hotar om att någon ska sluta skriva, så är det ett hot mot demokratin. Det är inte så man ska hantera åsiktsskillnader i ett demokratiskt samhälle. Så gör bara de kriminella. Det är också viktigt att polisen tar det här på allvar, att man visar att man står upp för journalistiken och vetenskapen. Det bör polisen ta på största allvar, särskilt eftersom det rör sig om angrepp på en grundlagsskyddad verksamhet.

Vi vet att polisen saknar kunskaper för att utreda den här typen av ny kriminalitet och att det är stora skillnader mellan polismyndigheterna. Uppmärksamheten på näthatet riskerar att bli till tom retorik. Frågor om den här nya typen av näthat genom internet är ganska ny på den politiska dagordningen. Det är först nu som forskningen och metodutvecklingen inom området har påbörjats eftersom man ser att det förekommer utpressning mot svenska företag. YakiDa är nu en av de ledande aktörerna i avslöjandet av den nya kriminaliteten.

Trots detta drabbas många personer av näthat där gärningspersonen är obekant som sitter vid en dator och av en tillfällighet blir arg över något. Inte sällan handlar det om män eller pappor som utsätts för näthat av en nuvarande eller före detta flickvän, maka eller sambo. En stor del av dessa män drabbas dessutom av upprepat näthat, ofta i nära anslutning till det föregående brottet.
Det här är vanliga människor som riskerar livslång terror, blir uppmanade att mördas, utsätts för hot och för hot om våld, som hängs ut, som får sina barn förföljda bara för att dom vågar stå upp för utsatta barn och pappor.

En förutsättning för att avskaffa näthatet är att de brott som kommer till polisens kännedom beivras.
Det finns dock inget generellt förbud mot att utge sig för att vara någon annan. Men om man gör det på ett sätt som blir kränkande för en person så kan det vara tal om förtal. Till exempel att man använder sig av någon annans namn och bild och uttalar sig på ett sätt som är nedsättande för den personen. Och om man utnyttjar någon annans namn för att tillskansa sig pengar är det fråga om bedrägeri.
Falska annonser på säljsajter, kapade konton och andra typer av bedrägerier är ett stort problem för polisen. Ofta är gärningsmännen svåra att spåra.

2012 rapporterade Facebook till den amerikanska handelskammaren att företaget uppskattade att det existerade 76 miljoner fejkade Facebookkonton, det var då drygt sju procent av alla konton. Till dessa falska konton räknas felaktigt klassificerade konton, duplicerade konton och oönskade konton

Några exempel på bluffar som avslöjats de senaste åren:

• Det falska twitterkontot "Säpo" skapades av svensken Anders Löf. Säpo ringde upp Anders Löf och sa att de inte ville att han skulle använda deras namn. Löf bytte då namn på kontot till "Intesäkerhetspolisen". Anders Löf ligger även bakom Twitterkontot "kungaungen".
• Svenska "Veronika Larsson" " och uppgav att hon var 23 år.
  I minst sex år levde svenska "Veronika Larsson" på nätet och kallade sig för "TheIneffableSwede. Hon kommenterade i olika forum och hade en egen hemsida.
  I början av oktober år 2013 avslöjades att Veronika var en bluff och bara en fiktiv personen
  Fotot på henne visade sig tillhöra en helt annan tjej
  
• "Marcia Karlsson" påstods ha blivit mördad av flykting
  Hon levde i ett och ett halvt år på Facebook innan det avslöjade att hon aldrig funnits.
  En vän till Marcia hade ett inlägg där det påstods att Marcia Karlsson hade blivit mördad av sin expojkvän som bodde på en flyktingförläggning.
  Inlägget spreds som en löpeld på Facebook, men det visade sig att inget mord hade begåtts och ingen Marcia Karlsson hade någonsin existerat.
  
• Yakida på facebook är en förfalskning. Man vet att Monica Antonsson förklarat att hon har vissa facebook- sidor i syfte att förstöra och att hon sysslat med identiteskapningar.
• Göteborgaren Hugo drabbades när han hade sagt upp sig från sitt jobb. När Hugo polisanmälde arbetsgivaren fick han veta att han skulle få sota tiofalt för vad han gjort. I två år har han hängts ut på nätet. På sidor som såg ut att vara skapade av honom själv trädde en ångerfull pedofil fram. Han hängdes även ut som mördare, narkoman och psykiskt sjuk.
  

Tusentals svenskar drabbas av identitetskapningar varje år. Första halvåret 2013 hade antalet anmälningar om bedrägerier ökat med 24 procent jämfört med samma period året innan, enligt siffror från Brå. Trots att antalet anmälda brott om näthat har ökat har antalet brott som klaras upp genom att en gärningsperson knyts till brottet minskat. Det är anmärkningsvärt, inte minst med tanke på de miljardbelopp rättsväsendet har förstärkts med.

För att besvara frågan varför så få brott klaras upp och hur det kommer sig att det är så stora skillnader mellan polismyndigheterna har ett stort antal polisutredare, åklagare och forskare intervjuats och gett olika svar i media.

De förklaringar som ges handlar om bristande kunskap inom polisen, dåligt bemötande och svagt ledarskap. Andra förklaringar handlar om att bevisläget ofta är svårt. Flera av de intervjuade säger även de problem som uppstår till följd av att det är åklagaren som är förundersökningsledare i denna typ av ärenden och således bestämmer vad som ska göras, medan det är polisen som ska utföra utredningsåtgärderna.
Ytterligare en förklaring till att så få brott klaras upp är huruvida de samlade utredningsresurser som polis och åklagare har avsatt för detta prioriterade ändamål verkligen är tillräckliga.

De senaste årens erfarenheter visar att det finns en stor fara att uppmärksamheten på näthat bara blir till retorik utan verkligt innehåll. Vem minns inte Instagram-fallet i Göteborg som startade ett upplopp? Dessa frågor har under de gångna åren fått ett stort symboliskt värde i rättssystemet och i den kriminalpolitiska debatten. Men det leder inte till att förhållandena förbättras. Det kan tvärtom leda till ytterligare frustration hos de som utsätts för näthat då det i konkreta situationer visar sig finnas ett glapp mellan vad samhället säger sig vilja göra och vad man faktiskt gör.

De senaste fem åren har var tredje norsk journalist blivit utsatt för trakasserier, var femte har blivit hotad och två av hundra har utsatts för våld. Undersökningen, som beställts av bland annat norska Journalistförbundet, visar att två till tre journalister utsätts för våld varje månad. Det är framför allt redaktörer som hotas och utsätts för våld.
En nyligen publicerad undersökning i Sverige visar att 44 procent av journalisterna har utsatts för näthat.
Om vi vill få ordning på den näthatet och trakasserierna måste samhället visa att det tar dessa brott på allvar genom att alla anmälningar utreds på ett professionellt sätt över hela Sverige, i princip dygnet runt.

Det kan finnas skäl till att också plocka fram de osynliga näthatarna i ljuset så att vi får se vilka de är. Om inte annat för att ge dem en lektion i enkelt hyfs och fason.

För att kunna göra detta måste utredningsresurserna dimensioneras med tillräckligt antal erfarna poliser, civilanställda och åklagare för att hantera alla de brott av detta slag som anmäls varje år.

Om inte vi inte satsar tillräckliga resurser och kompetens för att öka kunskapen kommer vi inte att kunna hantera dessa hatbrott. Och det är det är där problemen finns i dagsläget.

YakiDa bidrar med sina resurser, men det räcker inte.

Hjälp till DU med !!


Artiklar i näthat

Artikel 1, >>>
Artikel 2, >>>
Artikel 3, >>>
Artikel 4, >>>
Artikel 5, >>>
Artikel 6, >>>
Artikel 7, >>>
Artikel 8, >>>
Artikel 9, >>>
Artikel 10, >>>
Artikel 11, >>>
Artikel 12, >>>
Artikel 13, >>>



Uppdaterad 2019-09-15

			Redaktör och ansvarig utgivare: John Johansson yakida@telia.com www.yakida.se